UN-nummer och UN-godkännande för farligt gods
Säker transport av farligt gods är en stor utmaning, eftersom dessa varor på grund av sina egenskaper kan utgöra en hög risk för människor och miljö. FN har utvecklat ett system med UN-nummer och UN-godkännanden för farligt gods för att minimera dessa risker och säkerställa säkra transporter.
Varför behövs ett UN-godkännande?
UN-godkännande av förpackningar är avgörande för att säkerställa säker transport av farligt gods. Produkter som klassificeras som farligt gods kan orsaka allvarliga faror som explosioner, bränder, kemiska reaktioner eller föroreningar om de transporteras på fel sätt. Företag som transporterar farliga produkter är enligt lag skyldiga att följa gällande bestämmelser.
Vad är skillnaden på UN-nummer och UN-godkännande?
UN-numret är en unik identifierare som tilldelas varje farligt gods. Det är internationellt igenkänt och ger information om typen av farligt gods och de risker som är förknippade med det. Detta nummer finns på transportdokumentet och på förpackningen av det farliga godset.
UN-godkännande är å andra sidan ett internationellt erkänt godkännande av förpackningar för transport av farligt gods. UN-godkända förpackningar har testats för sin förmåga att transportera farligt gods och uppfyller vissa krav och standarder. UN-godkännandenumret anges på förpackningen och ger information om vilken typ av farliga ämnen och förpackningsgrupper som den är lämplig för.
UN-numret är därför märkningen av det farliga godset, medan UN-godkännandet är märkningen av förpackningen.
Vad menas med UN-nummer?
UN-numret och klassen för ett farligt ämne anger vilken typ av farligt gods det är. Klassen avgör vilka bestämmelser som gäller för förpackning, märkning och transport.
Farligt gods delas in i olika kategorier, t.ex. brandfarliga vätskor, explosiva eller giftiga ämnen. Varje kategori har specifika krav på förpackning, märkning och transport.
Det finns totalt nio klasser av farligt gods, som kännetecknas av ett nummer från 1 till 9. Varje klass har specifika faror och egenskaper som bidrar till korrekt identifiering och hantering av farligt gods. De nio klasserna listas här med en kort beskrivning av varje klass:
Klass 1: Explosiva ämnen och föremål, t.ex. sprängämnen, pyrotekniska ämnen och fyrverkerier
Klass 2: Gaser, t.ex. bränslegaser, kondenserade gaser, aerosoler och trycksatta gaser
Klass 3: Brandfarliga vätskor som bensin, olja och alkoholer
Klass 4: Brandfarliga fasta ämnen, självantändande ämnen och ämnen som antänds vid kontakt med vatten, t.ex. magnesium och natrium
Klass 5: Oxiderande ämnen och peroxider, t.ex. väteperoxid och nitrater
Klass 6: Giftiga och smittsamma ämnen, t.ex. giftiga gaser, giftiga vätskor och smittsamma ämnen
Klass 7: Radioaktiva ämnen
Klass 8: Frätande ämnen som syror och alkalier
Klass 9: Olika farliga ämnen och artiklar som inte passar in i de andra klasserna, t.ex. litiumbatterier och farligt avfall
Alla farliga ämnen och föremål är märkta med ett UN-nummer, som består av fyra siffror och är unikt i hela världen. UN-numret anger vilket ämne eller föremål som transporteras och hjälper till med identifiering och hantering.
Exempel på UN-nummer
Ett exempel på UN-märkning är "UN 1263". Denna märkning står för "färg, oljebaserad, klass 3" och anger att det är ett brandfarligt flytande ämne som måste märkas och hanteras som farligt gods under transport.
Ett lämpligt UN-godkännande för transport av UN 1263 skulle vara en transportbehållare för farligt gods av stål med en maximal kapacitet på 1000 liter, som uppfyller kraven för förpackningsgrupp II och är utrustad med ett lämpligt förslutningssystem.
Hur länge är ett UN-godkännande giltigt?
Ett UN-godkännande har ofta bara en begränsad giltighetstid och måste därför förnyas regelbundet.
Förpackningar som är godkända för transport av farligt gods måste också kontrolleras och testas regelbundet för att säkerställa att de är säkra. UN-godkännanden för förpackningar är i regel giltiga i fem år, men det finns även godkännanden med kortare eller längre giltighetstid.
Den period under vilken UN-tillståndet för en förpackning är giltigt är inte detsamma som den maximala användningstiden. Den maximala användningstiden för en förpackning påverkas av olika faktorer, såsom typen av farligt gods, transportförhållandena och typen av förpackning.
De exakta intervallerna för inspektioner anges i de internationella bestämmelserna för transport av farligt gods.
Här är de viktigaste bestämmelserna:
ADR (European Agreement concerning the International Carriage of Dangerous Goods by Road)
Förkortningen ADR RID står för den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg (ADR) och bestämmelserna om internationell transport av farligt gods på järnväg (RID). Till exempel ska stora förpackningsmaterial av stål och plastbaserade material genomgå för behörig myndighet godtagbar kontroll med 2,5 års mellanrum, medan små stålbehållare ska kontrolleras regelbundet vart 5:e år.
IMDG-Code (International Maritime Dangerous Goods Code)
Bestämmelserna i IMDG-koden gäller för sjötransporter över hela världen. De regelbundna inspektionerna av förpackningar anges i kapitel 6.1.5.1. Exempelvis ska IBC-behållare genomgå för behörig myndighet godtagbar kontroll med 2,5 års mellanrum, medan vissa typer av IBC-behållare av plast ska kontrolleras var annat år.
ICAO Tekniska instruktioner och IATA bestämmelser om farligt gods
Bestämmelserna i Internationella civila luftfartsorganisationens (ICAO) tekniska instruktioner och Internationella lufttransportföreningens (IATA) bestämmelser om farligt gods gäller för lufttransporter över hela världen. De regelbundna inspektionerna specificeras där i avsnitt 6.3 och avsnitt 6.5.
Krav på regelbunden inspektion för UN-godkännanden
Godkännande 1H1, 1H2, 3H1, 6HA1: Giltigt i 5 år efter produktionsdatum, kan inte förlängas.
Godkännande 1A1, 1A2, 1B1, 3A1, 4A, 4H2, 50A: Gäller på obestämd tid om behållarna är oskadade. Regelbundna inspektioner: Ej obligatoriskt.
Godkännande 11A, 31A: Tillstånd för en obegränsad period. Regelbundna inspektioner vart 2,5:e år.
Godkännande 1D, 1G: Giltigt upp till 2,5 år efter produktionsdatum. Regelbunden inspektion vart 2,5:e år.
Godkännande 11D, 21D, 31D: Tillstånd obegränsat i tid. Regelbundna inspektioner vart 2,5:e år. n.
Godkännande 50B, 31H, 31HA, 31HH: Giltigt i 5 år efter tillverkningsdatum. Regelbundna inspektioner krävs vart 2,5:e år.
När behövs UN-godkännande?
Det är viktigt att notera att inte alla produkter automatiskt kräver ett UN-tillstånd. Kraven för ett UN-godkännande beror på typen av produkt och typen av transport. Om det råder osäkerhet om huruvida produkter kräver UN-godkännande bör den relevanta tillsynsmyndigheten kontaktas eller experter på transport av farligt gods rådfrågas för att säkerställa att de uppfyller alla nödvändiga bestämmelser och standarder.
Om förpackningen inte har detta tillstånd får den i allmänhet inte användas för transport av farligt gods. Transport av farligt gods i otillåtna transportbehållare kan också leda till rättsliga följder som böter, straffavgifter eller återkallande av transporttillståndet.
UN-godkännandets olika delar
Ett exempel på märkning av UN-godkända förpackningar:
Symbol för UN-godkända förpackningar
UN - Förenta nationernas symbol (UN i en cirkel)
Typ av förpackning
Kod för beteckning av förpackningstypens former
Fat
(fortfarande öppet, tidigare kallat behållare)
Dunk
Lådor, backar eller kartonger
Säckar, påsar
Kombinationsförpackningar
Tryckbehållare
Kodbokstäver för användbara material
Stål = A
Aluminium = B
Naturligt trä = C
Plywood = D
Spånskiva = F
Kartong = G
Plast = H
Papper = M
Metaller (förutom stål och aluminium) = N
Glas = P
För individuella eller yttre förpackningar kan siffrorna fortfarande visas
1 = med ej avtagbart lock
2 = med avtagbart lock
Förpackningsgrupp, relativ densitet/vikt
Y - Förpackningsgruppen
För att förstå begreppet förpackningsgrupper måste vi först veta att farligt gods i allmänhet tilldelas tre förpackningsgrupper, nämligen I, II och III (romerska siffror), där dessa grupper står för:
I = Hög risk
II = Medelhög risk
III = Låg risk
I linje med detta delas förpackningarna för farligt gods också in i tre grupper och får beteckningarna X, Y och Z. Dessa beteckningar står för:
X = Hög risk
Y = Medelhög risk
Z = Låg risk
Därför får förpackningar för farligt gods endast användas för farligt gods i vissa förpackningsgrupper:
En X-förpackning kan innehålla farligt gods i förpackningsgrupperna I, II och III.
En Y-förpackning kan innehålla farligt gods i förpackningsgrupp II och III, men inte gods i förpackningsgrupp I.
En Z-förpackning kan innehålla farligt gods i förpackningsgrupp III, men inte gods i förpackningsgrupperna I och II.
1.8 - Relativ densitet för vilken typen har provats ELLER för fasta ämnen: detta är kollits maximala bruttovikt i kg.
Provtryck (kpa) eller "S" för fasta partiklar
100 - provtryck i kPa (kilopascal) för det hydrauliska inre tryckprovet (100 kPa = 1 bar) ELLER för fasta ämnen bokstaven "S"
Tillverkningsår
23 - År för tillverkning (2023)
Tillverkningsland
D - Symbol för det land som utfärdat godkännandet
Godkännande myndighet, godkännandenummer och tillverkare
DB - Godkännande myndighet/institution
1195 - Identifieringsmärke / tillverkarens namn
Du kanske även har nytta av:
Undantagna ändringar och fel. All information som lämnats till hemsidan har undersökts noggrant.
Däremot kan DENIOS AB inte garantera aktualiteten, korrektheten, fullständigheten eller kvaliteten på den information som lämnas. Användning av informationen och innehållet för ditt eget eller tredjepartsändamål sker på din egen risk. Följ alltid lokal och aktuell lagstiftning.
- Se din orderhistorik
- Spara inköpslista och varukorg
- Spara föredragen betalningsmetod för framtida beställningar
Ring, chatta eller fyll i kontaktformuläret så hör vi av oss.