Riskbedömning av farliga gaser
Hantering av gaser innebär många faror - men med rätt kunskap kan riskerna minimeras effektivt. Personer som arbetar med gaser i den dagliga verksamheten bör därför göras medvetna om de olika riskkällorna.
Gaser är extremt mångsidiga ämnen med olika egenskaper. Medan brandfarliga gaser utgör en explosionsrisk är oxiderande gaser inte brandfarliga i sig själva utan främjar förbränningen av andra ämnen. Dessutom finns det gaser som är hälsofarliga, giftiga och frätande för huden och som utgör hälsorisker särskilt för arbetstagarna. Dessutom minskar gaser (alla utom syre) syrehalten i slutna och trånga utrymmen och kan äventyra människor som befinner sig där på grund av syrebrist.
Det är viktigt att alltid bedöma riskerna med gaser från fall till fall. Nedan finns vägledning om hur man går tillväga för att göra en riskbedömning av gaser.
Regler och krav för gas - Dessa bör du beakta
Gasflaskor används inom många branscher. Till exempel för svetsning i verkstäder, för arbete i laboratoriet eller som köldmedium i kyl- och frystillämpningar. Bestämmelserna om säker hantering av gasflaskor är lika varierande som deras tillämpningsområden och tillsammans utgör dessa bestämmelser ramen för säker hantering av gaser i kommersiella miljöer. För att uppnå säkerhet är våra rekommendationer på DENIOS att även följa den mycket specificerade tyska lagstiftningen TRGS.
En översikt över de viktigaste reglerna som påverkar området "Gashantering" och som innehåller motsvarande specifikationer och skyddsåtgärder finns i följande tabell (i alfabetisk ordning).
TRBS och TRGS är tysk lagstiftning med specifika krav för gaser. Våra rekommendationer på DENIOS är att även följa den tyska lagstiftningen för att uppnå säker gashantering och förvaring:
| Lagar och föreskrifter | Innehåll |
|---|---|
| ADR | Föreskrifter och kvantitetsgränser för transport av gasflaskor med fordon på väg |
| AFS 2017:3 ( Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar AF, ersatte AFS 2001:4 ) | Arbetsgivaren ansvarar för att dessa föreskrifter följs. Med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft. Vid bedömningen bör arbetsgivaren beakta på vilket sätt gasflaskorna skyddas mot sådan onormal uppvärmning som kan ge upphov till utsläpp av gas. Exempel på "annat utrymme" är förvaring i väderskydd, under presenning och i en särskilt inredd servicebil. Varningsskylt ska finnas uppsatt på eller i anslutning till dörren eller entrén till den lokal, annat utrymme, område eller inhägnad där sådana anordningar förvaras. Inne i lokalen, utrymmet, området eller inhägnaden ska det finnas ytterligare en varningsskylt vid anordningarnas uppställningsplats om anordningarna inte är väl synliga. En gasflaska får bara vara trycksatt om den är placerad så att den skyddas från att oavsiktligt tippas omkull. Skyddet får inte hindra att gasflaskan går att avlägsna vid brand. I lokaler eller andra utrymmen där arbete utförs får endast finnas det antal trycksatta gasflaskor som behövs för arbetets utförande. Arbetsgivaren ska se till att det finns rutiner för sådana nödsituationer där gasflaskor, som innehåller en gas som klassificerats som instabil enligt förordning (EG) nr1272/2008, har utsatts för sådan påverkan att de riskerar att sprängas. Vid användning av gasflaskor, bärbara brandsläckare och flaskor för andningsapparatur, så gäller följande vid förvaring: Gasflaskor och flaskor för andningsapparatur som är trycksatta ska förvaras utomhus eller i väl ventilerade utrymmen. För att bedöma om utrymmen är ”väl ventilerade” bör arbetsgivaren ta hänsyn till gasflaskornas innehåll så att riskerna vid eventuellt utläckande gas minimeras. |
| MSBFS 2020:1 | Föreskrifter och allmänna råd om brandfarliga gas i lösa behållare, t.ex. i publika lokaler- skolor, restauranger mm. DENIOS skåp för gasförvaring uppfyller MSBFS 2020:1 |
| SS-EN 14470-2 | Den europeiska harmoniseringen för brandsäkra skåp gäller nu även för gasflaskor. Brandklassade gasskåp enligt EU-normen SS-EN 14470-2 är tillverkade för att förvara gasflaskor. Skåpen används företrädesvis i affärer som saluför dessa varor men även i laboratorier och andra utrymmen som i verkstäder och andra industrier. Alla DENIOS skåp är konstruktionstestade enligt SS-EN 14470-2 vid uppställning av tryckgasbehållare med brandfarliga, giftiga och mycket giftiga gaser vara försedd med en riskfri teknisk ventilation som leder frånluften utomhus. Varje typ och storlek på skåp ska genomgå ett brandkammartest. Testerna får endast utföras av godkänd materialprovningsanstalt. SS-EN 14470-2 kräver även en konformitetsförklaring och att ett intyg medföljer säkerhetsskåpet |
| Ventilation enligt SS-EN 14470-2 | Denna norm innehåller även tydliga krav på en teknisk ventilation. För giftiga gaser kräver luftväxling upp till 120 gånger. |
| TRBS 2141 | Fastställande och utvärdering av faror på grund av ånga och tryck samt motsvarande skyddsåtgärder. |
| TRBS 2152 / TRGS 720, 721, 722 | Identifiera och undvika explosionsrisker orsakade av ämnen som kan bilda explosiva atmosfärer. |
| TRBS 3145 / TRGS 745 | Transportabla tryckkärl - Fyllning, förvaring, transport inom företaget, tömning. |
| TRBS 3146 / TRGS 746 | Regler för fasta tryckinstallationer för gaser |
| TRBS 3151 / TRGS 751 | Förebyggande av brand-, explosions- och tryckrisker vid tankstationer och tankningsanläggningar för tankning av fordon på land. |
| TRGS 407 | Riskbedömningar för verksamhet med gaser |
| TRGS 500 | Skyddsåtgärder för hantering av farliga ämnen |
| TRGS 510 | Förvaring av farliga ämnen i bärbara behållare |
| TRGS 512 | Särskilda förordningar och skyddsåtgärder vid gasformiga bekämpningsmedel. |
| TRGS 513 | Särskilda föreskrifter och skyddsåtgärder för arbete i sterilisatorer med etylenoxid och formaldehyd |
| TRGS 522 | Särskilda bestämmelser och skyddsåtgärder för desinfektion av rum med formaldehyd |
| TRGS 525 | Hantering av farliga ämnen i anläggningar för humanmedicinsk vård |
| TRGS 526 | Särskilda föreskrifter och skyddsåtgärder för verksamhet i laboratorier |
| TRGS 528 | Särskilda föreskrifter och skyddsåtgärder för svetsarbete |
| TRGS 529 | Verksamhet inom biogasproduktion |
| TRGS 725 | Utrustning för mätning, styrning och reglering inom ramen för åtgärder för explosionsskydd. |
| TRGS 800 | Brandskyddsåtgärder |
Varför behövs en riskbedömning för gaser?
Riskbedömning är en central del av arbetssäkerheten och skall göras i all verksamhet där gas hanteras. Det är arbetsgivarens skyldighet att identifiera och bedöma faror och ange möjliga orsaker till faror och föremål för riskbedömningen. Det är riskbedömningen som sedan utgör grunderna för det systematiska säkerhetsarbetet och som avgör vilka säkerhetsåtgärder som behöver vidtas. Om driftsförhållandena så som arbetsmetod eller arbetstider, processen eller någon utrustning ändras ska en ny riskbedömning göras. Eftersom det finns flera olika risker att beakta vid hantering av gas gäller det att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Förutom i första hand riskerna för inandning och stänk på hud eller i ögon finns även risken för kvävning samt brand och explosion. Effekten som gasen ger upphov till är bl.a. beroende av vilken gas det är och vilken koncentration som personen utsätts för samt hur lång tid exponeringen sker. Finns det risk för stänk eller annan kontakt skall personlig skyddsutrustning användas.
Vem ska göra en riskbedömning för gas?
Arbetsgivaren har ansvaret för att risker på företaget analyseras regelbundet i en riskbedömning. Ansvaret kan delegeras men riskbedömningen måste utföras av en kompetent person som är införstådd i, och har godkänt, ansvaret och vad det innebär. Denna person ska ha tillräcklig kunskap om de farliga egenskaperna hos de gaser som används och är bekant med arbetsprocesserna och de aktiviteter som ska utföras. Hen känner till bestämmelserna, kan bedöma arbetsförhållandena och utvärdera de angivna skyddsåtgärderna under en aktivitet. Vanligt förekommande är att uppgiften utförs av säkerhets-, avfalls-, farligt gods- och brandskyddsansvariga. När det gäller förvaring och hantering av gaser har många av dessa ansvariga personer emellertid svårt att bedöma situationen korrekt och då kan kunniga expertkonsulter bistå. Kom ihåg att riskbedömningen endast är giltig när den skrivits under av personen som är ansvarig för bedömning.
Viktiga definitioner av termer enligt TRGS 407
Våra rekommendationer på DENIOS är att följa den tyska lagstiftningen TRG 407 vid riskbedömningen. TRGS 407 innehåller många specifika krav för att genomföra en riskbedömning av gaser. TRGS 407 "Riskbedömning för gaser" är i princip ett tillägg till TRGS 400 "Riskbedömning för verksamheter som omfattar farliga ämnen". Den innehåller dock vissa definitioner som är viktiga för bedömningen av gaser, t.ex:
| Term | Definition |
|---|---|
| Gaser | Gaser enligt TRGS 407 och enligt CLP-förordningen samt lagstiftningen om farligt gods är ämnen eller blandningar/beredningar som har ett ångtryck på 300 kPa (3 bar) vid 50 °C eller är helt gasformiga vid 20 °C och ett standardtryck på 101,3 kPa. Gaser är tyngre än luft i förhållande till sitt tillstånd efter utsläpp, dvs. vid gasens respektive temperatur och trycket i den omgivande atmosfären, om deras densitet är > 1,3 kg/m3 eller lika med luft om deras densitet är ≤ 1,3 kg/m3 och ≥ 1,2 kg/m3 eller lättare än luft om deras densitet är < 1,2 kg/m3. I TRGS 407 används begreppet "gas" i betydelsen "gas och gasblandning", annars hänvisas det uttryckligen till det, t.ex. genom att använda begreppet "ren gas" eller genom att använda begreppet "gasblandning". |
| Kylda flytande gaser | Kylda flytande gaser är gaser vars flytande tillstånd hålls vid en temperatur under omgivningstemperaturen genom kylning, avdunstning eller värmeisolering. |
| Gasblandningar | Gasblandningar är blandningar som uppfyller definitionen av gaser i CLP-förordningen och som består av två eller flera gaser eller, i förekommande fall, vätskor. De har ett ångtryck som är högre än 300 kPa (absolut) vid 50 °C eller är helt gasformiga vid 20 °C och ett standardtryck på 101,3 kPa. De kan också innehålla ett eller flera kondenserbara ämnen. Alla gaser med en kritisk temperatur Tk ≥ - 50 °C och alla vätskor anses vara kondenserbara. |
| Behållare för gas under tryck | Tryckbehållare för gas är behållare för gas under tryck oavsett tryck. Tryckgasbehållaren omfattar de delar av utrustningen som kan påverka dess säkerhet. Man skiljer mellan mobila och stationära tryckbehållare för gas. |
Riskbedömning av gaser - Hur gör man?
Det första steget är att identifiera de farliga egenskaperna hos de gaser som är viktiga för riskbedömningen, som används i din anläggning. Börja med att ta fram säkerhetsdatabladet (kallas även SDB eller MSDS), Avsnitt 7: Hantering och lagring, där finns riktlinjer och rekommendationer kring hur ämnet ska förvaras. Sedan den 1 juli 2006 ska gasflaskorna förses med motsvarande märkning enligt Europastandarden EN 1089-3, gäller även som svensk standard.
Ytterligare hjälp kan också tillhandahållas av själva gasflaskans färg. Färgkodning är endast som ett hjälpmedel och är inte bindande! Dessutom måste andra faktorer beaktas under riskbedömningen, eftersom hanteringen av gaser och gasflaskor också kan påverkas av följande faktorer:
Explosionsgränser (UEL/LEL kan flyttas vid ökad temperatur/tryck)
Temperatur (kan leda till tryckökning i komprimerad gastank)
Kemiska egenskaper (t.ex. instabilitet)
Självantändande (ökad risk för brand / explosion)
Korrosion (t.ex. Svaveldioxid, kan attackera behållare)
Giftiga Gaser (t.ex. Klor)
Kvävning
Gaser tyngre än "luft" (kan samlas nära marken)
Polymerisation
Det bör noteras att riskerna i samband med hanteringen av gaser är så varierade att endast några av effekterna kan anges här. En detaljerad analys av gasens faror måste göras från fall till fall.
När riskerna har analyserats och utvärderats måste hanteringen övervägas. Detta inkluderar bl.a. intern transport och bearbetning/hantering av de anställda. Följande situationer beskriver specifika faror som exempel:
Oavsiktlig utlösning (t.ex. läckande anslutningar till ventiler)
Blandning av gaser (t.ex. vid svetsning med acetylen/syre)
Extern effekt på tryckgasbehållare (t.ex. faller över)
Felaktigt underhåll (t.ex. tryckregulatorn på ventilen är defekt)
Avvikelse från det föreskrivna syftet
Viktigt:
Det är inte möjligt att ta fram en "standardiserad riskbedömning" för alla gaser. Varje gas måste betraktas individuellt och bedömas utifrån de risker den medför. En metod för undersökning av orsakerna kan ge ytterligare stöd här. Dessutom bör tekniker, användare eller operatörer involveras i riskbedömningen av gaser för att få eventuella synpunkter på faror som tidigare inte var uppenbara för den personen som utarbetar riskbedömningen.
Var ska varningsskylten för gasflaskor vara placerad?
Byggnader och utrymmen där gasflaskor förvaras ska märkas upp med varningsskyltar som innehåller faropiktogrammet för gas under tryck. Tilläggstexten Gasflaskor – förs i säkerhet vid brandfara ska också finnas. Även gasflaskans uppställningsplats ska skyltas om den inte är synlig. Denna regel finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar. Kravet gäller inte vissa flasktyper som innehåller koldioxid.
Oavsett om det är grunden för riskbedömning eller omedelbart före användning är det viktigt att användaren vet exakt vad som finns i en gasflaska. Den viktigaste informationskällan är den etikett för farligt gods som är fäst på gasflaskan. Den innehåller all nödvändig information om gasens ämnesegenskaper, t.ex. ämnets UN-nummer och exakta namn, information om ämnets sammansättning, uppgifter om tillverkaren samt faro- och säkerhetsinformation.
Gasflaskans färg ger också en första fingervisning om innehållet - och den kan redan kännas igen när märkningen för farligt gods ännu inte är läsbar på långt avstånd. Märkningen av gasflaskor har reglerats i EN 1089 sedan 1997. I denna standard anges bland annat ett enhetligt färgschema (EN 1089-3), som ger ytterligare information om egenskaperna hos de ingående gaserna. Se översikten ( bild 1 till 4 nedan).
Tabell 1 - Allmänna regler för märkning av gaser och gasblandningar
Tabell 2 - Särskild märkning för vanligt förekommande gaser
Tabell 3 - Särskild märkning av inhalationsblandningar (blandning av ånga och aerosol)
Tabell 4 - Särskild märkning för blandningar
OBS:Färgkodningen enligt EN 1089-3 avser endast cylinderlocket, inte resten av flaskan. Standarden gäller inte för gasflaskor för gasol, brandsläckare och gasflaskor för flytande gas. Under övergångsperioden fram till slutet av 2006 trycktes dessutom ett stort "N" (= Neu, New, Nouveau) på cylindrarna för att undvika förväxling med gamla cylindrar.
Flaskans färg ersätter inte etiketten för farligt gods! Detta är den enda bindande identifieringen av flaskans innehåll.
Du kanske även har nytta av:
Undantagna ändringar och fel. All information som lämnats till hemsidan har undersökts noggrant.
Däremot kan DENIOS AB inte garantera aktualiteten, korrektheten, fullständigheten eller kvaliteten på den information som lämnas. Användning av informationen och innehållet för ditt eget eller tredjepartsändamål sker på din egen risk. Följ alltid lokal och aktuell lagstiftning.
- Se din orderhistorik
- Spara inköpslista och varukorg
- Spara föredragen betalningsmetod för framtida beställningar
Ring, chatta eller fyll i kontaktformuläret så hör vi av oss.