Riskbedömning påkörningsskydd i 5 steg
Är ditt lager rustat för säkert truckarbete?
Varje år inträffar över 1000 truckolyckor med sjukskrivning som följd. Eftersom riskerna vid truck och lagerarbete aldrig har varit större ökar nu tillsynen.
Arbetsmiljöverket genomför just nu omfattande inspektioner med inriktning på arbete med truckar, bland annat inom lager, handel och tillverkningsindustri, läs mer här:
En strukturerad riskanalys kombinerat med fysisk skyddsutrustning är därför mer aktuell än någonsin. Här har vi satt samman 5 steg för dig att bli redo.
Varför behövs påkörningsskydd och avspärrningar?
Förhindra arbetsolyckor och personskador
Det råder ofta hög tidspress i det dagliga arbetet, särskilt när det gäller intern transport, lastning och lossning med olyckor som resultat. När personskador kommer in i bilden blir det farligt på riktigt. När det gäller olyckor med gaffeltruckar ser den vanligaste olyckssituationen ut så här: En olycksdrabbad person blir påkörd, klämd eller överkörd. Men även att köra in i ett osäkrat pallställ kan i värsta fall leda till ras och personskador. Här visar sig påkörningsskydd och avspärrningar vara en enkel men effektiv åtgärd för ökad säkerhet i den operativa verksamheten. De har bland annat följande funktioner:
- Separation mellan trafik- och gångstråk
- Reglering av intern trafik
- Avgränsningen av trafikleder från andra ytor (t.ex. lagerområden)
- Skydd av lager
- Hålla passager fria
- Avspärrning av farliga områden, byggarbetsplatser och tillfälliga hinder
För att du ska slippa dessa olyckor och personskador har vi satt samman en lista med 5 steg för analys av risk för påkörning på arbetsplatsen:
1. Identifiera riskerna
Gå igenom lokalen och analysera var och hur risker för påkörning kan uppstå. Lista alla potentiella platser. Var extra uppmärksam på:
Trucktrafik nära gångvägar, maskiner eller pallställ.
Utsatta ställen som hörn, gavlar och pelare
Områden där kemikalier förvaras
Bristfällig sikt ( t.ex. korsningar, hörn)
Områden där gående och fordon inte är separerade
2. Bedöm riskerna (sannolikhet + konsekvens)
Utvärdera sannolikheten för en kollision och konsekvenserna (skada på personal, utrustning, produktionsstopp)
Sannolikhet (S) – Hur troligt är det att en påkörning sker?
Konsekvens (K) – Hur allvarligt blir det om det sker?
Använd till exempel en 1–5-skala. Riskmatrisen visar var påkörningsskydd är mest nödvändigt.
| Risknivå | Sannolikhet (S) | Konsekvens (K) | Riskvärde (S*K) |
|---|---|---|---|
| Låg | 1 | 1 | 1-4 |
| Medel | 3 | 3 | 5-9 |
| Hög | 5 | 5 | 15-25 |
3. Välj skyddsåtgärder
Analysera vilka skydd som redan finns och vilka som behöver kompletteras. Fundera kring:
Är gångstråk och körbanor tydligt markerade och separerade från varandra?
Är pallställ, hyllor, hörn och pelare skyddade med påkörningsskydd?
Behövs det hastighetsbegränsningar, fartgupp eller avspärrningar?
Uppfyller befintliga skydd rätt SS standard?
Bedöm om nuvarande skydd fungerar eller om de behöver förstärkas eller kompletteras samt med vilken typ av påkörningsskydd eller skyddsutrustning som behövs.
4. Gör en åtgärdsplan med prioriteringar, ansvarsfördelning och tidsplan
Utifrån riskbedömningen ska konkreta åtgärder planeras för att minska eller eliminera identifierade risker. Åtgärdsplanen ska ange vad som behöver göras, vem som ansvarar, samt en tidpunkt när det ska vara klart. Exempel på åtgärder kan vara:
Tydlig märkning av gångvägar eller riskområden.
Tekniska förbättringar såsom speglar, belysning, farthinder eller varningssystem.
Installation av påkörningsskydd (räcken, stolpskydd och avspärrningsstolpar)
Utbildning av personal för ökad riskmedvetenhet. Gäller även inhyrd personal.
Varje åtgärd bör prioriteras utifrån risknivå:
Hög prioritet (Riskvärde 15-25): Omedelbar åtgärd krävs.
Medel prioritet (Riskvärde 5-9): Inom en begränsad tidsram t.ex. 1-3 månader
Låg prioritet (Riskvärde 1-4): Planeras in i ordinarie förbättringsarbete eller underhåll.
Med en tydlig åtgärdsplan som visar vad som ska göras, av vem och när säkerställer att riskerna hanteras systematiskt med möjlighet att följa upp.
5. Uppföljning och kontroll
Efter genomförda åtgärder ska effekten utvärderas:
Fungerar påkörningsskydden som planerat?
Har antalet olyckor och incidenter minskat?
Görs regelbundna inspektioner och underhåll?
Riskanalysen för påkörningsskydd bör med fördel ingå i som en del av det ständiga förbättringsarbetet enligt ISO 4500/ ISO 14001. Hur ofta steg 5 behöver göras beroer lite på risknivå och verksamhetstypen.
Vi upplever att arbetsmiljöverket ofta tittar på hur väl arbetsgivaren följer upp tidigare riskbedömningar. Regelbundna och dokumenterade kontroller, även visuella, minskar risken för både olyckor och anmärkningar från myndigheter. Här kommer en generell vägledning baserat både på god praxis i industrimiljöer som hos DENIOS:
| Risknivå / område | Rekommenderat intervall | Kommentar / Exempel |
|---|---|---|
| Hög risk (T.ex. trucktrafik, kemikalielager produktionszoner) | Var 3:e månad | Kontroll av skydd, räcke, märkning och rutiner. Dokumentera åtgärder och eventuella brister. |
| Medelhög risk (t.ex. pallställ, gångvägar, mindre trafikzoner) | Var 6:e månad | Genomgång av skyddens skick, uppmärkning och att rutiner efterlevs. |
| Låg risk (t.ex. administrativa ytor, lågfrekvent använda områden) | 1 gång per år | Kontrollera att ingen förändring skett som ökar risken |
| Efter förändring / incident | Omedelbart | Genomför ny bedömning efter ombyggnation, ny utrustning, eller inträffas olycka /tillbud. |
Resultatet av att välja rätt påkörningsskydd
Exempel på resultat:
Efter en riskanalys kan du till exempel konstatera:
" I produktionshall 4 är risken för påkörning mellan truckar och gångtrafikanter hög: (S=4. K=4 Riskvärde =16) Åtgärd: Installation av stålräcke av typ DENIOS påkörningsskydd räcke vid gångstråk inom 3 veckor."
Exempel på resultat pallställ:
Efter en riskanalys kan du till exempel konstatera:
"I lagerzon C är risken för påkörning av pallställ med truck medelhög (S=3, K=3 Riskvärde = 9). Åtgärd: Installation av påkörningsskydd vid gavlar och stolpar samt märkning av samtliga pallställ med maxlast inom 6 veckor."
Observera:
Vi på DENIOS får ofta frågan: Måste man ha påkörningsskydd vid pallställ? Svaret är ja du måste ha påkörningsskydd om det finns risk för påkörning av truck. För att undvika brister vid kommande inspektioner från Arbetsmiljöverket är det viktigt att arbetsgivare säkerställer att alla pallställ är tydligt märkta med maxvikt och utrustade med lämpliga påkörningsskydd. Detta minskar risken för både olyckor och myndighetsnedslag.
Särskilt höga risker vid förvaring av kemikalier
Om du hanterar farliga kemikalier eller gas i din verksamhet måste du i regel ta hänsyn till särskilda risker och därför eventuellt också öka skyddsnivån. Exempelvis fasta tryckanläggningar för gaser ska skyddas mot mekaniska yttre påverkan, t.ex. från fordon, eftersom skador i detta område kan få särskilt farliga konsekvenser för anställda eller andra personer. Under påfyllning av sådana anläggningar måste trafikvägar säkras eller spärras av på ett tillräckligt sätt. Även förvaring av kemikalier i i flyttbara behållare kräver ett ”tillräckligt dimensionerat påkörningsskydd” för motsvarande lagringsanläggningar.
Vilken färg ska avspärrningen eller påkörningsskyddet ha?
Röd-vit eller gul-svart? Avspärrningar och påkörningssystem har vanligtvis en av dessa välkända färgvarianter. Men när ska vilken användas?
Röd-vit markering betyder "tillträde förbjudet" eller "tillfällig avspärrning". Det används ofta vid tillfälliga riskområden t.ex. vid underhållsarbete, spill, rasrisk eller olycksplats.
Gul-svart betyder "Varning för riskområde" vilket betyder att du får vistas här, men med försiktighet. Gul-svarta markeringar används för att markera permanenta risker i miljön där påkörning eller klämrisk kan förekomma. Dessa är vanlig på påkörmningsskydd, pelarskydd , räcken och hörnskydd.
Du kanske även har nytta av:
Undantagna ändringar och fel. All information som lämnats till hemsidan har undersökts noggrant.
Däremot kan DENIOS AB inte garantera aktualiteten, korrektheten, fullständigheten eller kvaliteten på den information som lämnas. Användning av informationen och innehållet för ditt eget eller tredjepartsändamål sker på din egen risk. Följ alltid lokal och aktuell lagstiftning.